Historia

Antagligen tog ryska immigranter, såsom jägare, nomader, fiskare på 1700-talet med sig sina katter när de flyttade till Sibirien. I det hårda klimatet och med inblandning av det lokala beståndet katter utvecklades med tiden en frisk och härdig Sibirisk ras med tjock vattenavstötande päls. Rasen registrerades 1987 i S:t Petersburg. Som raskatt utanför Ryssland godkändes rasen 1997 av Fédération Internationale Féline dÉuropé (FIFe) och 1998 fick rasen certifkaträttigheter.

Till Sverige importerades år 2000 de 10 första fertila katterna, 2 hanar och 8 honor.

År 2011 fanns 636st Sibirisk katt registrerade i SVERAK (Sveriges Kattklubbars Riksförbund).

Egenskaper

Den Sibiriska katten är tillgiven, intelligent, kärleksfull och har stor personlighet. Har lätt för att lära, är social, lekfull, kelig och tycker om människors sällskap. De är katter som älskar att klättra, hoppa och leka, så de behöver aktivering och omvårdnad för att må bra och trivas.

Den Sibiriska katten påstås sakna ett protein, FEL-D, som är ett av de ämnen som är mest allergiframkallande hos katter. Finns ännu inga vetenskapliga bevis för detta. Men många kattägare och uppfödare kan berätta att många allergiker verkar tolerera den Sibiriska katten bättre än andra raser.

Utseende

Den Sibiriska katten är medium till stor, muskulös, kraftig, benen är medium höga och formar en rektangel med kroppen. Tassarna är stora och runda. Sibirisk katt anses fullvuxen vid 5 års ålder, honor kan väga upp till 5kg och hanar nära det dubbla.

Huvudet är massivt och lite längre än brett. Pannan är bred och lätt rundad, höga kindben, bred nos, profilen har en svag inbuktning, men inget stop och hakan är svagt vikande.

Öronen är medium, öppna i basen med runda öronspetsar, svagt lutade framåt med bra bredd emellan.Ögonen är stora, lätt ovala och snedställda i placering. Svansen är medium lång med rundad svanstipp och pälsen som är mycket tät får inte ligga tätt till kroppen. Överpälsen är vattenavstötande och känns något hård vid beröring.

Sibiriska katter och kattallergi

Det har visat sig att Sibirisk katt är en ras som många kattallergiker kan tåla.

Mätningar på Sibirisk katt har visat att en del Sibiriska katter har mycket låga halter av det vanligaste kattallergenet Fel d1 (Feline domesticus allergen number 1) vilket gör att en del allergiker kan tåla dem. Övriga katter har halter som varierar från låga till normala värden, dvs ingen Sibirisk katt är helt utan ämnet Fel d1.  Detta visar hur viktigt det är att testa sin allergi i testhem innan man köper sin katt. Sedan är det givetvis betydelsefullt att man testar hos den uppfödaren man tänker köpa sin kattunge ifrån och berättar för uppfödaren om sin allergi.

Fel d1 är ett glykoprotein som skapas i kattens saliv, tårar, skinn och anala körtlar. Fel d1 finns följaktligen bl.a. i kattens päls dit den kommer då katten slickar sig, och via skinnet samt i kattens avföring/kattlådan.

Kattungar producerar ytterst låga halter av Fel d1, men många visar en kraftig allergisk reaktion mot just kattungar. Det beror på ett protein som bildas när kattungarna diar. Om du testar i ett testhem med kattungar så kan det bli missvisande resultat.

Många av oss som har Sibirisk katt har erfarenheter av att man kan bli allergisk mot vissa kattindivider eftersom nivån av Fel d1 varierar mellan individer, så det kan löna sig att träffa fler katter om man reagerat på en Sibirisk katt.

Det finns flera andra kattallergener men på dessa har man inte gjort mätningar. Fel d1 är dock det absolut vanligaste allergenet som framkallar en allergisk reaktion hos människor mot katt.

Är du intresserad att testa din kattallergi så läs mer under Allergitest där du hittar kontaktuppgifter till testhemsförmedlare. Om du har en Sibirisk katt och kan tänka dig att ta emot allergiker som vill testa sin allergi. Kontaktuppgifter- testhem@sibiriskkatt.se